Det är ganska typiskt av mig att dra slutsatser innan jag undersökt alla fakta. Jag tenderar att lyssna engagerat på människor och glömmer bekvämt bort att myntet har två sidor precis som alla berättelser alltid har flera versioner. Som ni kan se i min postivt- och negativtlista nedan så gav jag paddan fetminus för att man inte kan titta på webb-tv på den, pga Apples allergi mot flash. Anledningen till detta missförstånd etablerade sig på detta sätt.
DÅ:
Hanna: VA!? Kan man inte titta på webb-tv!?
Sambo: Nej, det kan man inte. Paddan stödjer inte flash.
Hanna: Så jävla dåligt. Vilket sjukt monopol.
NU:
Hanna: Daniel säger att man visst kan titta på webb-tv genom att ladda ner appar…?
Sambo: Nej, alltså du tittar ju inte på webb-tv eftersom det inte går att titta via tv-kanalernas hemsidor utan du strömmar genom ett program som har tekniken att visa programmen utan flash.
Hanna: Men åh, det var ju det jag frågade. Allt jag ville veta var om jag kunde titta på webb-tv…tv…titta på tv liksom!
Att man lär sig något nytt varje dag kan man lugnt säga även om informationen först måste färdas två varv runt jorden, genomgå gyttjebrottning och en nätt promenad uppför Mount Everest.
En annan bra sak med paddan. Igår skulle jag träffa några kompisar på ett mysigt fik på söder och planerade att promenera in. Promenaden skulle ta minst 30 minuter så jag tog med padda eftersom att den är så enkelt att bära. Jag hade förmodligen fått ryggskott av att bära min laptop dit.
Väl på caféet var det sjukt trångt och jag fick pressa mig ner på en stol vid ett litet bord, precis som en smula mellan soffkuddarna. Då mina kompisars datorer redan tog upp 75% av bordsytan hade jag aldrig fått plats med min vanliga dator. Så i denna situation av compact living kunde jag smidigt lägga paddan i knät helt obemärkt och knöggelfritt. Sen visade det sig att caféets internetuppkoppling fått narkolepsi och fungerade två sekunder åt gången. Tur då att jag kunde plocka fram en massa roliga spel på paddan och kvällen var räddad!
Kram Pandy
